Lisa gick ner 46 kg Lisa Persson före och efter. Foto: privat/stefan westlund Tappade 30 kg – på 10 månader

Ålder: 41 år.

Familj: Singel med 16-årig son.

Bor: Vikarby.

Yrke: Långtidssjukskriven. Har jobbat 23 år inom hotellbranschen.

Längd: 165 cm.

Vikt då: 148,7 kg (visade vågen sista gången hon vägde sig innan kursen i januari 2007. Lisa gissar att hon som mest vägde 155 kg.)

Vikt nu: 103 kg.

Viktras: 46 kg (varav 30 de första 10 månaderna).

Lisa om nya vikten: "Underbart! Hela mitt liv har förändrats till det bättre. Målvikten är 75 kg, så jag har en bit kvar, men jag tror stenhårt på att jag kommer fixa det!"

Lisas 5 tips för att lyckas med viktnedgången:

1 Var beredd på att göra en relativt stor förändring av din livsstil.

2 Tro på dig själv! Du kan!

3 Gå in i ditt nya liv med glädje!

4 Sätt upp små delmål att jobba mot. Det håller motivationen stark.

5 Var ärlig med dig själv! Du kan inte jobba med känslor du stänger inne.

”Jag har fått en helt ny självkänsla”

Hon jojobantade i 20 år. Hennes dåliga självförtroende bakom den glada masken fick henne att trilla dit gång på gång.

Med hjälp av Stahremetoden lyckades Lisa Persson göra upp med tankarna hon så länge flytt med mat – och tappade 46 kilo.

Hon kopplade inte själv ihop sin panikångest, besvikelse och urusla självbild med kladdkakorna som hon tjuvåt i sängen och alla de 148 kilon hon bar på.

– Jag trodde att jag åt rätt så bra. Men det gjorde jag ju inte. Jag trodde också att jag hade bra självförtroende, men det kunde förmodligen inte varit sämre.

Kände sig värdelös

Lisa är den där tjejen som redan som liten fick höra att hon ”inte kunde”, att hon aldrig skulle bli så duktig som sina syskon och bara fick röda bockar i skolan.

Så för att vara någon blev hon den dumsnälla, glada som ställde upp på alla andra utom sig själv. Innerst inne kände hon sig utnyttjad och värdelös. Och för att döva åt hon.

– Jag ville inte visa att jag mådde dåligt, så jag gömde mig och åt. Jag ”var värd det”.

Vändningen blev den KBT-kurs hon hamnade på via sin vårdcentral för snart två år sedan.

I dag har hon gjort upp med sina negativa livsregler, som ”att hon är misslyckad” och ”inte duger”.

Bara genom att byta tanke och börja stå upp för sig själv har hon tappat hela 46 kilo!

Äter fortfarande allt

– Jag äter fortfarande av allt. Men i dag när jag hamnar med en kvällsmacka toppad med tre ostskivor vet jag om det är för att jag ätit för lite under dagen och behöver energin, eller om jag äter för att någon gav mig en dum pik i förrgår. Samtidigt funderar jag på om jag kunnat göra något annorlunda för att undvika situationen, som att äta en bättre lunch? Eller låtit bli att ta åt mig för piken? Och så bär jag med mig det till nästa dag.

Ny vän för livet

På KBT-kursen hittade Lisa en stöttepelare och ny vän för livet i Linda Unger, som själv lyckades gå ner 25 kilo. För att inspirera andra har vännerna skrivit boken ”Hitta din idealvikt med Linda & Lisa: KBT – Succémetoden som gjorde oss över 70 kilo lättare”, som släpps nu i oktober.

– Ingenting är omöjligt! Jag har fått en helt ny självkänsla – och vikten på köpet. Ett helt nytt liv, säger Lisa.

Ulrika Lundberg

Det dåliga samvetet försvann med övervikten Drygt femtio kilo gick Linda Unger och Lisa Persson ner tillsammans på ett år. De hade testat en mängd olika bantingskurer, men misslyckats. Med Stahremetoden gick det bättre.   ; Läs mer


  - Visst är det makalöst, jag fattar inte själv att vi klarat av det.

Det säger Linda Unger , som i januari i fjol, tillsammans med Lisa Persson, började den specialdesignade kbt-kursen i viktminskning (baserad på den så kallade Stahremetoden) på Rättviks vårdcentral i Dalarna. Bägge var rejält överviktiga, sedan 25-årsåldern.

Ett halvår efter att de började kursen hade Linda gått ner drygt 20 kilo. Lisa hade gått ner lika mycket och för hennes del fortsätter viktminskningen. Hennes mål är att nå sin idealvikt på 75 kilo. I boken "Hitta idealvikten med Linda & Lisa och Stahremetoden", som just kommit ut, berättar de hur de tillsammans gick ner över 50 kilo på ett år. Och blev bästa vänner på kuppen.

Dieten de höll var inte det viktiga, om det är de ense. Bägge hade de tidigare provat andra bantningsmetoder. Lisa, som beskriver sig själv som mattokig, hade provat både Viktväktarna, fruktdieter, soppor, pulver, teer och fasta. Gått ner och sen lika fort gått upp i vikt igen. Visserligen valde de bort godiset, hamburgarna och pizzorna den här gången. Och de drog ner på de snabba kolhydraterna. Men annars åt de vanlig mat, dock uppdelad i fler och mindre portioner.

Deltagarna i kursen fick ett eget kursmaterial med frågeformulär, hemläxor och olika teman inför varje samtal. De fick lära sig väga matportionerna, åtminstone under första veckan. Att väga maten är ett enkelt sätt att ta reda på vad man äter. Sedan kan man fokusera på det viktiga - varför man äter och hur man ska få kontroll över sitt ätande. För det behandlingen fokuserar på är att kartlägga deltagarnas beteende- och tankemönster och därefter på att stärka självkänslan och hitta konkreta lösningar på vardagsproblem.

Linda åt, säger hon, för att hon inte kunde säga nej.

- Jag är uppfostrad till att ta hand om andra, jobbade inom vården och skulle ständigt hjälpa allt och alla. Sade jag nej fick jag dåligt samvete. Nu har jag lärt mig hur man kan bearbeta sina tankar och visa känslor. Jag har fått bättre självförtroende och en helt ny livsstil.

Lisa hade varit sjukskriven i flera år för panikångest när hon började kursen.

- Jag åt för att jag var stressad, nervös, kände oro i kroppen. Jag stoppade i mig hela tiden för att döva mina känslor. Nu har jag hittat min självkänsla, jag motionerar och jag har lärt mig göra bättre val. Jag försöker alltid ha bra Mat hemma, färdigförberett, så att jag snabbt kan laga till något i stället för att ta en ostbit. Ägg och wokade grönsaker har jag alltid hemma.

I dag har Linda och Lisa dragit i gång egna viktminskningsgrupper. Linda , som jobbat som undersköterska, personlig assistent, stallchef och deltidsbrandman, är arbetslös just nu men söker jobb.

- Och jag är säker på att det kommer att gå bra.

Hon har utbildat sig till viktminskningspedagog, certifierad på Stahremetoden.

Lisa, som jobbat på hotell i tjugo år, är fortfarande sjukskriven, men arbetstränar på Vuxenskolan i Rättvik. Hon hoppas kunna utbilda sig till socionom, och har börjat med magdans.

- Det är något av det roligaste jag gjort. I magdans får vi storvuxna verkligen visa vad vi har, och klä oss i palettröjor och färgranna sjalar. Det är så härligt att känna att man vågar.   Astrid Johansson

 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=849899

Köp våran bok nu så du har den till dig själv till år 2009.

Det blir ett nytt år och kan jag förändra mitt liv så mycket så kan du också. Allt handlar inte om vikten utan att man ska må bra och tycka om sig själva. KBT är det handlar om att byta livs stil.Unna dig denna bok eller någon annan du tycker om eller behöver den.

 

http://www.energica.se/Bestsellers.aspx

 

Du kan även läsa den på

http://www.lisbethstahre.com/

Julgranen hade från början antagligen till uppgift att hålla onda makter på avstånd.
Seden kommer från Tyskland och infördes i Sverige ( till och börja med i slottsmiljö) under mitten av 1700-talet.
Det var först under 1900-talets början som julgranen blev en mera allmän sed i vårt land.

Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor (exakt hur liten varierar), ofta med vitt skägg, grå kläder och röd luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt.

Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och lada.

Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt.

Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt.

Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhälletsskogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna. värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan

Tomten har en del gemensamt med vättarna. Båda hör till oknyttens skara och sades exempelvis hålla till under vårdträdet, och gårdsvätten är ett annat namn på tomten. I de isländska sagorna talas det om landvättar som man inte fick skrämma bort för att lyckan skulle fly bygden, och som med mycket annat i folktron kan man se tomten som en del av den fornnordiska religionen som kvarlevt synkretiskt med kristendomen. Den heliga Birgitta varnar på två ställen i sina uppenbarelser för att hedra tomtegudar (tompta gudhi, tompa gudhom); liknande varningar utfärdas i äldre predikosamlingar och bibelkommentarer.

Jag vet att både jag och Linda vill ha en rosa dator. Varför inte denna.

Den finns bara i 300st. Vad säger du Linda om denna?!?

Sig själv igen. Jag har inte tappat bort mig eller så utan jag känner att jag inte har tänkt som jag brukat ang maten och motionen.

Mycket beror på att när Marcus blir sjuk så är det han jag koncentrar mig på så klart. Jag är en mamma på heltid. Ja nu tycker kankse du att det låter konstigt med att vara mamma på heltid. Men jag är ju själv med Marcus och hans sjukdom så jag har ingen som backar upp mig. Jo det har jag visst. Men inte som finns mig tillräckligt nära.

När Marcus blir dårlig så är det bara han jag bryr mig om till 300%.

Ni vet att när man ser sina barn ligga bara med feber och hosta så tycker man synd om dom. Detta är en sjukdom som inte kommer att gå bort tyvärrrrrrrr.(diabets) Har åkt ambulans många gånger med Marcus och trott att det inte skulle gå bra. Som när Marcus kompis kom hem bärandes på honom av tuppad.

Sådanna saker sätter sig direkt i kroppen och känslorna.

Så när Marcus blir dårlig så känner jag mina känslor direkt och bara går inför mitt barn så klart. Han räknar med att jag alltid finns där för honom också. Han brukar säga att mamma jag är så glad att ha dig.

Blir varm i mitt hjärta nu. Han sitter mitt emot mig nu och spelar på sin dator och jag sitter här och skriver. Han är lycklig och bra igen.

Men förstår att han inte vill ha sin sjukdom ibland.

Nu mår han bra så nu ska jag ta hand om mig igen.

Har börjat i dag och inte i morgon måndag som många andra gör.

Man ska börja när man känner insperation. Ler. Häng med du också med att leva och motionera bra denna vecka innan jul. Så kanske du kan unna dig lite gott i jul.

Kram Lisa

Läste upp detta för Marcus nu och ha sa "pörfekt" Perfekt.

När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla är så glada

att fira få advent

När andra ljuset brinner
vi julklappar syr
och vi bakar kakor
och har ett fasligt styr

När tredje ljuset brinner
är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär

När fjärde ljuset brinner
vi hämtar julegran
och alla barnen räknar
dan före dan före dopparedan