Förr fick man vara glad om ens barn nådde vuxen ålder. I dag förväntar vi oss att må bra, både till kropp och själ. Hur friska och lyckliga ska vi vara?

Oliv eller raps – vilken är bäst? Att oliv- och rapsolja är bra val av matfett har vi skrivit många gånger här i HÄLSA. Här har vi jämfört de båda oljornas hälsoeffekter.

Hon har många gånger rekommenderat både olivolja och rapsolja  som de nyttigaste matfetterna. Men när vi ber HÄLSAs kostexpert nutritionist Ulla Johansson att välja bara en av de två som dagligt matfett, faller valet på rapsoljan. 
Hon pekar på två fördelar jämfört med olivoljan:
   1) Den är svenskodlad och bidrar därför till ett öppet jordbrukslandskap och kortare transporter.
   2) Den innehåller också mer omega 3-fettsyror, som tros kunna minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, depression och inflammationer. De flesta svenskar får i underkant av dem: 0,7–0,8 procent av vår energi kommer från omega 3. Rekommenderat intag är 1 procent.
   – Särskilt viktig är rapsoljan för vegetarianer och andra som är dåliga på att äta fisk. Även de flesta flytande margariner och bordsmargariner är baserade på rapsolja och därför ett bra matfettsval, säger Ulla Johansson.

Bra för hjärtat
Olivolja och rapsolja är de enda matoljor som domineras av enkelomättat fett, som under senare år visat sig kunna minska risken för folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Enkelomättat fett har bara fördelar för hälsan och inga speciella risker eller nackdelar.
   De flesta andra oljor innehåller i stället mycket fleromättat fett och omega 6. De kan också minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, men har också nackdelar: De tål inte upphettning speciellt bra och kan i större mängder öka risken för exempelvis bröstcancer.  
   – Olivolja och rapsolja kan minska risken för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar på flera sätt, säger Ulla Johansson. Båda oljorna kan sänka kolesterolet. Olivolja verkar också kunna minska risken för blodproppar samt ha en viss blodtryckssänkande effekt.

Mycket antioxidanter
Förutom det enkelomättade fettet innehåller oljorna också andra nyttiga ämnen.
   – Olivolja är rik på olika skyddsämnen, antioxidanter, som tros ha stor betydelse för skyddseffekten mot hjärt-kärlsjuk-
domar, kanske också cancer. Rapsolja är rik på en form av E-vitamin som heter gammatokoferol. Låga nivåer av det har kopplats till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och en del cancerformer. 
   Enkelomättat fett har också visat sig kunna lindra och förebygga typ 2-diabetes enligt en svensk studie vid Uppsala universitet. 160 medelålders män fick testa två olika slags kost, en med en hög halt mättat fett och den andra med lika mycket enkelomättat fett. Den senare dieten ledde till bättre blodfettvärden, bättre blodtryck och en förbättrad insulinkänslighet, det vill säga att hormonet insulin fungerade bättre. Det är bra för diabetiker och kan också förebygga diabetes.
   Den gynnsamma effekten av det omättade fettet såg man dock bara när det totala fettintaget inte var alltför högt. Forskarnas slutsats blev att det lönar sig att byta ut smör och hårda margariner mot mjukare fetter som innehåller raps- eller olivolja.
   Bevisen för att rapsolja och olivolja eventuellt skulle kunna minska risken för cancer är än så länge bara indirekta: Några studier visar att ett högt intag av enkelomättat fett kan minska cancerrisken. Rapsolja har också en gynnsam kvot mellan omega 3- och omega 6-fettsyror, som kopplats till lägre cancerrisk.
   – För att få hälsoeffekter av raps- och olivolja måste man byta ut mättat fett mot dem, säger Ulla Johansson. Att bara lägga till olja, till exempel ta en hutt olivolja, har inte samma positiva effekter utan ökar bara risken för övervikt. Vi bör inte betrakta oljorna som mediciner, utan som en del i en väl sammansatt kost. 
   – Vi får inte glömma att många av oss borde minska på fettet med i genomsnitt 15 procent för att komma ner till det fett-
intag som Livsmedelsverket rekommenderar.

Bättre i naturlig form
Ulla Johansson påminner om att alla oljor trots allt är koncentrerade produkter. Det är ännu bättre att äta de nyttiga fetterna i naturlig form, till exempel avokado, nötter, frön, fullkornsprodukter och fet fisk.
Vid valet av matfett rekommenderar Ulla Johansson kallpressad rapsolja, som innehåller mer antioxidanter än varmpressad.
   – Själv brukar jag köpa Kravmärkt, för att slippa rester av bekämpningsmedel. Olivolja säljs nästan alltid kallpressad, men är svårare att hitta ekologisk. 
Oljorna har lite olika användningsområden:
   – Olivoljan har en egen smak som passar perfekt ihop med de flesta grönsaker. Däremot ställer man sig knappast och steker pannkakor i olivolja.
   Rapsolja har i regel en mer neutral smak. Därför passar den till det mesta. Kallpressade rapsoljor kan dock ha en lite mer utpräglad smak.

Allt fett består av tre olika typer av fettsyror: Mättade, enkelomättade och fleromättade. Det är bara proportionerna som varierar.´

Mättade fettsyror
Kemiskt innehåller mättade fettsyror inga dubbelbindningar, vilket gör dem hårda och stabila. Fetter med hög andel mättade fettsyror är därför fasta vid rumstemperatur. Fetter med mycket mättade fettsyror är till exempel kokosfett (90 procent), smörfett (65 procent) och fettet i gris och nötkött (50 procent).
   Mättade fettsyror höjer det onda kolesterolet och ökar därför risken för hjärt-kärlsjukdomar om vi äter det i för stor mängd – och det gör de flesta av oss. 
Finns i: Bakverk, choklad, glass, ost, feta mjölkprodukter och charkuterivaror. Smör och hårda margariner. 

Enkelomättade fettsyror
Kemiskt sett har enkelomättade fettsyror en dubbelbindning vilket gör dem mjukare än mättade fettsyror.  
Enkelomättade fettsyror finns i de flesta fetter både från växt- och djurriket men mängden varierar mycket. Rapsolja och olivolja har ovanligt högt innehåll, liksom många nötter. Kan sänka förhöjda kolesterolvärden. De tycks också kunna minska risken för bröstcancer, vuxendiabetes och högt blodtryck.
Finns i: Rapsolja, olivolja, flytande margarin, lättmargarin, nötter, mandel, avokado, oliver, sesamfrön.

Fleromättade fettsyror
Kemiskt sett har fleromättade fettsyror flera dubbelbindningar, vilket gör att oljor med högt innehåll alltid är flytande vid låg temperatur.
Fleromättade fettsyror är de enda som kroppen inte kan tillverka själv och därför livsnödvändiga för oss. Precis som enkelomättade fettsyror kan de sänka det onda kolesterolet i blodet och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men dubbelbindningarna gör att fleromättat fett inte tål upphettning så bra. Det kan då gå sönder och ge upphov till fria radikaler, ämnen som kan skada kroppens celler. Det gäller speciellt om upphettningen är kraftig och långvarig, som vid fritering.
Fleromättat fett delas in i två grupper: omega 3- och omega 6-fettsyror. De flesta av oss skulle nog må bra av att öka intaget av omega 3. Däremot kan stora mängder av omega 6 öka risken för inflammationer i kroppen och vissa cancerformer. Många matoljor är rika på omega 6-fettsyror, speciellt druvkärn-, majs-, solros- och tistelolja.
Finns i: Växtoljor, nötter, frön och fullkornsprodukter samt fet fisk som sill, lax och makrill. Omega 3 finns i fet fisk, rapsolja, linfröolja, linfrön och valnötter.

Linda på nya nr Hälsan. Och det står om oss i tidningen med.

Köp och läs lite till om oss.

I tidningen DN i går så är det en tävling ang våran bok.

Det var om oss i DN i går där av tävlingen.

Eller dom lottar ut 5 st böcker (våran bok)

Hitta idealvikten med Linda och Lisa...

Mejla till sondag@dn.se eller skriv till   DN söndag  105 05 Stockholm

En bonde står och passar en stor flock får, som betar på fjället. Då kommer
plötsligt en splitter ny BMW på vägen nedanför. En ung man i Broni-kostym,
Gucci-skor, Ray Ban-solglasögon och YSL-slips sticker ut huvudet ur bilen
och ropar till bonden: 'Om jag kan räkna ut hur många får du har på betet,
kan jag ta med mig ett av fåren då ?'

Bonden tittar på killen och på den spridda flocken med får och svarar:
Det verkar rimligt - OK för mej'

Killen kör fram BMWn till bonden och tar fram en Dell Notebook, slänger upp
den på motorhuven och öppnar Lap Topen. Med hjälp av Nokias senaste
3G-telefon kopplar han upp sig mot en NASA-sida på Internet.
Han kontaktar ett GPS-satellit- navigationssystem, hämtar den exakta
positionen och matar in den i en annan NASA-satellit. Denna scannar
betesområdet med ultrahög upplösningskamera. Så öppnar han den digitala
bilden i Adobe Photoshop och exporterar den till ett annat ställe på
Internet: Image Processing Facility i Hamburg. Inom några sekunder får han
ett e-postsvar i retur till sin Palm Pilot och där står det: 'Picture
processed and data stored'

Så loggar han in på en MS-SQL databas via ODBC och kopplar upp ett
Excel-dokument med flera hundra avancerade formler. När detta är gjort, kör
han all data genom e-posten till en Xircom och på ett ögonblick får han
respons. Avslutningsvis skriver han ut en flersidig 4-färgs rapport på sin
miniatyr-hitech HP Color Laser Yet och kastar ett öga på sista sidan:

'Du har exakt 1586 djur' säger han'.

'Faan, det stämmer', säger bonden. 'Du kan ta med ett av fåren'.

Så tittar han på killen som går runt för att välja ut ett av fåren. Han får
jobba lite för att få ner vinsten i bagageluckan på BMWn.

Då säger bonden:

'Du, om jag kan säga exakt vad du jobbar med, kan jag då få tillbaka
fåret'?

Killen tänker en stund, säger sen att det verkar fair och OK.

'Du är konsult' säger bonden.

'Stämmer' säger killen. 'Hur sjuttsingen kunde du veta det'?

'Det var inga problem. Du kom hit utan att någon hade bett dig. Sen skulle
du ha betalt för något, som jag redan visste. Du erbjöd dig att jobba med
en fråga som ingen hade ställt. Dessutom vet du inte ett skit om den här
branschen, så jag vore tacksam, om du ville öppna bagageluckan och ge
tillbaka min hund' !

Gratinerad fänkål ;   Foto: Lina Eriksson     Tid: 30 minuter

Fänkål blir ofta styvmoderligt behandlad, men på det sätt som fastrarna tillagar den – med lite smör och parmesanost – förvandlas den till en läckerhet.

1. Sätt ugnen på 225 grader.

2. Ansa och dela fänkålen och skär bort en tunn skiva av den lilla stocken i mitten. Skär fänkålshalvorna i skivor på längden så att de håller ihop.

3. Koka fänkålen i lättsaltat vatten tills den börjar bli mjuk, men fortfarande har sin spänst kvar. Ta upp skivorna med en hålslev och låt rinna av.

4. Smält smöret i en kastrull.

5. Lägg fänkålen i en smord ugnsfast form, ringla över det smälta smöret och strö över parmesanosten.

6. Gratinera i ugn tills parmesanosten fått fin färg, ca 5–10 minuter.

Recept ur boken "Mina fastrars mat" (Albert Bonniers förlag).   Paolo Roberto

I tidningen DN i går så är det en tävling ang våran bok.

Det var om oss i DN i går där av tävlingen.

Eller dom lottar ut 5 st böcker (våran bok)

Hitta idealvikten med Linda och Lisa...

Mejla till sondag@dn.se eller skriv till   DN söndag  105 05 Stockholm